Frågan om vattenförekomsters status och vad normerna anger för den specifika vattenförekomsten kan aktualiseras i samband med bl.a. tillståndsprövningar, anmälningsärenden, planläggning och tillsyn enligt miljöbalken.

Miljökvalitetsnormerna innebär bl.a. att sökanden av tillstånd i miljökonsekvensbeskrivningen måste beskriva hur ett berört vatten kan komma att påverkas och visa om den planerade verksamheten kommer att medverka till att statusen försämras eller inte. Miljökvalitetsnormerna kan även utgöra grund för förelägganden eller villkor om bättre reningsanläggningar, kompensationsåtgärder m.m. I tillsynsärenden kan verksamhetsutövaren åläggas att genomföra undersökningar av ett påverkat vatten. Det är också viktigt för verksamhetsutövarna att ha en väl utvecklad egenkontroll vad gäller påverkan på aktuella vattenförekomster.

En ny verksamhet som medverkar till att en miljökvalitetsnorm överskrids kan enligt 16 kap 5 § miljöbalken inte få tillstånd. Även en pågående verksamhet kan få sina villkor omprövade om verksamheten med någon betydelse medverkar till att en miljökvalitetsnorm överträds (se 24 kap. 5 § 2 p miljöbalken). Normerna är således rättsligt bindande för de enskilda verksamhetsutövarna.

Åtgärdsprogrammen däremot är endast riktade mot myndigheterna och är således inte rättsligt bindande mot verksamhetsutövarna. Indirekt kan dock åtgärdsprogrammen komma att påverka olika verksamheter då ytterligare begränsande föreskrifter kan komma att antas i framtiden av andra myndigheter än vattendelegationerna.

I förvaltningsplanerna hittar man beskrivningar av de olika vattenförekomsterna, bakgrunden, motiveringen till det beslut som fattats m.m. Förvaltningsplanerna är således ett bra uppslagsverk där man helt enkelt får veta hur det var tänkt.

De fem vattenmyndigheterna har utifrån de bedömningsgrunder Naturvårdsverket beslutat om gjort statusbedömningarna av de olika ytvattenförekomsterna. En samlad bedömning har gjorts av vattenförekomsternas ekologiska och kemiska status. Vid bedömning av ekologisk status har man vägt in biologiska, fysikalisk-kemiska och hydromorfologiska faktorer. När det gäller ett ytvattens kemiska status finns det ett antal prioriterade ämnen som har specifika riktvärden angivna. När det gäller grundvatten är det SGU som genom föreskrifter väglett hur bedömningarna skall göras.

För att lätt hitta underlaget till besluten och beskrivning av olika vattenförekomsters status kan man söka i VISS (www.viss.lst.se), på vattenkartan (www.vattenkartan.se), och på vattenmyndigheternas hemsida (www.vattenmyndigheterna.se).


Kontaktperson: Eva-Britt Eklöf, 031-727 28 93 eller eva-britt.eklof@wspgroup.se